Galtströms bruk anlades ursprungligen år 1673.
Första sträckan
Redan 1864 påbörjades arbetet på en smalspårig järnväg med tre fots spårvidd (891 mm). Banan förband hamnen i Prästviken med Galtströms Järnbruk.
Hamnen användes ända tills bruket lades ner 1916. Sedan fick spåret ligga kvar. Det fanns ett stickspår utmed linjen alldeles ovanför lokstallet som användes för uppställning av godsvagnar.
Man kan tydligt följa sträckningen från bruket rakt ner mot hamnen. Linjen löper genom skogen omgärdad av stora granar.
Den övergår vid vägkorsningen från att ligga på marken till att vara en uppfylld järnvägsbank.
På vägen ut finns det EN liten bro, eller trumma, vilket man nu vill kalla det för. Stensatt på bägge sidor och en tjock plåt överbryggar gapet.
Den andra linjen mellan Galtströms bruk och vattensågen anlades 1876-77 och förband samtliga delar av brukets industrianläggningar med varandra.
Vattensågen och timmer uppfordringsverket med brädgården och buntverket i hamnen.
Hamnen med bruket, övre hammaren med valsverk smedjor och tillhörande kolhus.
Det finns för övrigt en speciell skrift om vattensågarna som ägdes av Galtströms bruk som Håkan Zaar skrev på 90-talet. Den nya sträckningen innebar att en del hinder måste överbryggas.
Dels Hybbertstjärn eller Hedströms tjern, kärt barn har många namn. Enligt tillförlitliga källor ska kyrksilvret som gömdes undan för ryssarna 1721 ligga kvar vid stenen ute i tjärnen…ni får dyka och titta själva.
Vi vill dock höja ett varningens finger då fiskrenseriet höll till vid stallarna så pumpades stora mängder fiskrens ut i tjärnen så om man kliver ner sig eller badar där så kan man lukta surströmming när man kommer upp. Således EJ för kräsmagade. Sedan var man tvungen att korsa Armsjöån inte en gång utan två gånger.
Bron vid bagarstugan byggde vi under 1996. Den är en klassisk timring med bågar och dragstänger som hjälper till att bära upp brobanan. Nu är den återigen föremål för omfattande restaureringsarbeten.
Spåret som numera är inne på vårt upplag.
I bakgrunden till vänster ser man den stora skolan som skulle kräva en egen bok om allt som hänt där och alla som gått i den. Strax intill fanns som sagt valsverket med hammare och härdar för att producera stångjärn och sedemera profiler av olika slag i det valsverk som fanns i samma byggnad.
När den så kallade mumblingshammaren slog så skakade det i marken ända ner till bruket. I valsverket fanns ett stort svänghjul som var över 4 m i diameter. Det drevs av vattenkraft och när man stängde av flödet så stod svänghjulet och snurrade över ett dygn.
Fortsätter man uppströms så kommer man till Vattensågen och timmeruppfodringsverket. Här fanns även ett tröskverk och strax uppströms det en kvarn (den finns fortfarande kvar).
Banan återuppbyggs
Vi hade många givande möten med SCA:s medarbetare/ambassadörer som såg detta som något väldigt intressant och spännande. Vi tog tillsammans fram ett avtal kring hur samspelet skulle fungera och hur vi skulle jobba tillsammans med frågorna i förtroende.
För att bygga en järnväg går det åt massor av räls, slipers, skarvjärn spik m.m. Vi kartlade tidigt all räls av SJ 1878 års modell och har sedan dess systematiskt demonterat och tagit reda på all sådan materiel. Vi har hämtat i Sundsvall, Örnsköldsvik, utmed inlandsbanan, ja snart sagt allt i regionen.
När skogen vuxit i 60 år, då är det fullvuxen skog. Merparten av banvallen var helt igenvuxen. En smal stig fanns att följa längs med linjen mot kajen i Utterviken. Åt andra hållet var bron vid bagarstugan borta sedan länge och banvallen längs med kyrkdammen som tjänade som bilväg för boende på södra sidan ån.
Röjningen av linjen mellan Utterviken och Galtströms bruk tog ett helt år.
Sedan drog arbetet igång med att fylla upp banvallen hela vägen från hamnen upp till bruket. Åströms Maskinhållning gjorde det jobbet.
Det var helt otroligt när man gick sträckan och det bara var en lång grusbädd utan ett enda fotsteg eller någonting. Doseringar, ingångskurvor, ramper mm var helt perfekt.
Spårläggningen genomfördes som ett beredskapsarbete och pågick under ett par månader. Ett diesellok lånades in från Hagfors Järnvägsmuseum. EN Jenbach JW15.
Innan loket återlämnades renoverades motorn och loket fixades till exteriört. En väldigt fin liten maskin som alltså varit byggnadslok i Galtström under ett par år.
Hämtning av räls
Oftast handlar det om räls som ligger kvar efter att spår har lagts ner eller avvecklats. Vi har utvecklat en väldigt speciell teknik som innebär att vi kan demontera, sortera och lasta hem materielen väldigt effektivt.
Så här brukar det se ut när vi kommer på plats. Rälsen väger 27 kg/m och är som regel valsad mellan 1878 till 1900.
Rälsen är införskaffad från många olika tillverkare runt om i Europa. Blaevon, Cockerill, Krupp, Domnarfvet m.fl. Längderna varierar mellan 7,315 m och 10 m och allt där emellan.
Här har vi demonterar rälsen från sliprarna och skall precis dra fram längderna till stationen för att demonteras och plockas ihop för transport.
Lastning av spårmateriel från en av de större bangårdar vi hämtat hem. Den här gången behövde vi två maskintrailers och en lastbil. Det återstår fortfarande ett par bangårdar som skall hem till Galtström under de närmaste åren och planeringen för det är klar, när vi ska genomföra det är inte klart.
För er som inte varit med på något sådant så kan vi meddela att DET är ett stort äventyr! Ett utmärkt tillfälle att lära känna varandra på och att lära känna sig själv.
Järnvägen idag
Växtkraften i naturen är otrolig, träden, gräset, slyn få snabbt fäste och nu är det dags för en omfattande sanering / rensning av sådant utmed banan. Vi investerade i en speciell kratta till vår grävare. Med denna lösning klarar vi av att avveckla stora ytor med enkla medel och återställa banan…
…till det här skicket. Inte ett grässtrå.
Den lutade kraftigt mot spårslutet, men nu har vi fått till den delen och det som är planerat nu är att i maj 2021 påbörja arbetet med att lägga tillbaka spåren på plats med ny materiel.
Detta hoppas vi få klart nu under våren/försommaren.
Sedan är det en del arbeten på bangården vid järnvägsbron där vi ska flytta och korrigera en växel så att den får rätt mått.